Jag tyckte det här var en intressant artikel i Expressen. Det handlar om ”Emma” som är 25 och som jobbar som escort i Örebro.

– Alla borde ha rätten att erbjuda sina tjänster och att söka sig till en person och ha önskemål mot betalning. Det är svårt att debattera som sexarbetare eftersom alla vill ”rädda” mig och torskarna är de dumma pojkarna i samhället. Men så länge vi håller barnen och de som inte vill sälja sig ute ur leken, vem tar skada ? Männen som kommer till mig vet vad de söker. Jag lurar inte dem och vice versa, tycker Emma.

Varför tror alla att tjejer inte kan frivilligt välja att ha sex och ta emot pengar för det? Alla vill ju förstås inte, men alla vill inte jobba i äldrevården heller. Personligen skulle jag må väldigt dåligt av att torka bajs från gamlingar, men ha sex med någon och få betalt för det – är det avundssjuka som driver feministernas hat mot sexhandel?

Och varför tror alla att kunderna är äckliga gamla gubbar och att alla som säljer sex knarkar? De finns säkert de som knarkar och börjar sälja sex av desperation efter pengar, men för dem är det ju ingen lösning att förbjuda sexköp – då börjar dom ju stjäla saker ist, som knarkande män gör. Och hur attraktiv är nån som knarkat i tio år, är det nån du hade velat ligga med?

Man måste ju va ansvarig för sina egna val, hur kan det då vara olagligt och fel att köpa sex av någon som vill sälja det? Fånigt.

Jag funderar på det här med implantat. Det är inget nytt, jag har liksom haft tankar och planer på det sen jag var minst 15 eller nåt, men det är först nu som det verkligen känns som det kan bli verklighet inom en snar framtid. Plötsligt inser man hur mycket det är man måste ta reda på. Visst, man kan ju kasta tärning och gå till första klinik man hittar på Google, men det är ju dumt. Det kostar trots allt kring 40 000 att operera brösten i Sverige och då vill man ju veta att man får något bra för de pengarna.

Dels finns det olika sorters implantat. Koksalt i silikonhölje, vilket alltså är vatten. Helt ofarligt om implantatet går sönder, men tydligen håller koksalt sämre och ska också kännas mer fake. Silikon i gelehallon-form, dvs inte flytande – läcker inte om implantatet går sönder och sägs hålla bättre.

Utöver det så finns det olika form på implantat, låg och hög profil, vilket talar om sluttningen på dem. Högre profil, mer klyfta, ser mer ”fake” ut. Porrtuttar som en vän kallade det. ;)

Man kan också lägga snittet på olika ställen, kring vårtgården, under bröstet, i armhålan… och under bröstmuskeln, över, delvis under… Det sägs vara mindre risk för infektion om det läggs under muskeln, men det ska visst göra mer ont. Var man lägger snitter är mest en estetisk fråga, men det är ju inget man vill syns. Jag skulle föredra ha snittet i armhålan, även om det är viss ökad risk för infektion pg av att man har mer bakterier i armhålorna.

Jag har hittat en sida med massor av information som jag gärna delar med mig av. Den heter JustBreastImplants.com. Väldigt bra site, med info om typ allt. Har inte hittat någon svenskspråkig med lika omfattande information, så den rekommenderar jag verkligen.

Jag har sökt runt för att försöka hitta referenser. Höra vad andra säger, om deras erfarenhet och bemötanden, priser osv på olika kliniker och framförallt dem i ens närhet. Det verkar som Göran Kratz är omtalad för att vara skicklig. Han är tydligen professor också och om den titeln ger nån garanti vet jag inte, men är man professor i plastikkirurgi så lär man ju ha en hel del erfarenhet och antagligen inte vara dålig på det man gör.

Man har ju en del skräckexempel i minnet från diverse tv-program. I Sverige har det ju länge varit politiskt korrekt att fördöma operationer som inte görs rekonstruktivt, dvs för människor som haft bröstcancer eller något liknande och som bara vill se ”normala” ut igen. Det lever fortfarande kvar, även om det försvunnit allt mer och det är väl antagligen en anledning till att det inte finns bättre information och vägledning när man velar mellan olika kliniker och kirurger. Jag antar att man inte ska välja budget före kvalité, men samtidigt har jag hört att Polen ska ha väldigt kvalificerade läkare och där kostar en operation i snitt 10 000 mindre än i Sverige. I Thailand är det ännu billigare (men då kostar åh andra sidan resan dit en del).

Så, nu är frågan hur stora bröst jag kan få. Jag har mailat en klinik och frågat vad de tror är möjligt. Väntar spänt på svaret.

Vad tycker DU är den perfekta storleken?

Nu är jag hora på riktigt. Eller ja, det är ju inte ett jobb. Jag har ett jobb också ju. Det här var mer ett betalt one-night-stand, känns det som. Jag har aldrig varit särskilt intresserad av one-night-stands förstås. Jag är rätt kräsen vem jag umgås med och sexuellt är jag förstås ännu mer kräsen. Men han ser bra ut, han är kinky och jag fick dessutom riktigt bra betalt!

Jag funderade dagen innan – skulle jag må dåligt efteråt? Horor är ju offer, sägs det ju. Varför är det annars förbjudet köpa sex? Men jag känner mig inte som nåt offer. Jag var jätteglad och på bra humör efteråt. Dels för att det var ett tag sen jag hittade nån jag velat ha sex med, dels för att jag var sex tusen kronor rikare och för att sexet var riktigt trevligt! Jag tänkte jag kanske skulle få ångest efteråt, som om det skulle slå mig att jag gjort något fel, när det bara fick sjunka in lite. Men det har det inte gjort.

Det var ingen stor grej. Jag hade sex med en stilig man som dessutom gav mig bra betalt för det. Två positiva saker. Bra sex + pengar. Vad finns det att må dåligt över?

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.